Ridningen med olympen måste jag erkänna kändes sådär, det hade jag väl visserligen kunnat förstå när vi var en grupp med folk som ridit och folk som inte ridit. Blev iaf för min del, som ridit så länge, lite töntigt... Hästen jag red - Graidy kallades hon - var väldigt slö i början. Hon var fruktansvärt mjuk så gå på tygeln hade jag inte några problem med att få henne att göra men det där med framåtbjudning existerade inte. Efter att alla fått pröva att trava och galoppera fick vi önska vad vi ville göra mer och då ville de andra galoppera mer och då önskade jag att vi kunde få ta ett helt varv (vi red nämligen bara på halva ridbanan) och det gick vår lärare med på. Efter den galoppsvängen piggnade Graidy till rejält och fick världens framåtbjudning så när vi kom längst fram i kön igen så ville hon sätta iväg på en gång men tyvärr så var då lektionen slut, sjukt tråkigt när jag äntligen fick en taggad häst.




Stack hem, duschade och cyklade med Mikael till Växjö teaterförenings hus för att se på Emil Jensen. Viktor vann nämligen biljetter till hans föreställning på Novischmässan. Var en grym föreställning. Han sätter verkligen alla repliker och manar till eftertanke. Han blandar dikt, rap och rim med sång och musik. Detta i kombination med en vacker ljussättning och hans beundransvärda lugn och charmiga dialekt gjorde föreställningen till en ren och skär njutning. :) Ångrar inte för fem öre att jag gick dit!!



Äntligen har dessutom Emil Jensen satt ett namn på mitt levnadssätt. Min svårighet att leva i nuet och alltid tänka "tänk om" heter tänk-om-utifall-att-et! Klockrent!

Blev lite fest med vännerna hos Emil sen, hängde dock inte med ut.

yours truly
Dessidessan