Ikväll är en kväll i tankarnas och vännernas tecken...

Det är konstigt hur mycket man kan sakna vissa människor även efter det att de svikit en och man borde inse att vänskapen inte är värt något. Men det är också konstigt hur länge någon kan betyda något, hur länge en person kan få en att känna sig värdefull....

Jag har inte många vänner kvar hemma och de få jag har kvar hemma, många har jag börjat tvivla på... Jag är enormt besviken på vissa, medan andra visat sig vara lojalare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig.
Det är en sjuk värld vi lever i, med en satans jävla massa elände och jag behöver mina vänner. Men erkännas ska att jag orkar inte dra i folk längre, det är för tungt...

Det är ju samma här i Växjö egentligen. Det är samma vart man än är här på jorden... Vissa sviker, andra finns kvar, vissa påstår sig vara ens vänner när de i själva verket bara är bekanta som inte bryr sig ett skit om hur man mår eller vad som händer i ens liv och det där de kallar vänskap är bara skitsnack som gör ont i mig att höra.

Mina tankar går till hur man lyckas skilja dessa människor, dessa falska vänner ifrån de trogna vännerna. Hur man kan veta vilka man kan anförtro sina innersta hemligheter och tankar till utan att senare känna sig totalt naken, blottad och utsatt när personen försvinner ifrån ens sida.....

♥ Jag vill sända mina tankar till de vänner, familj och bekanta som troget finns vid min sida. Er vill jag tacka och visa min kärlek för. Er vill jag finnas för och leva för. Ni betyder något och Ni är värdefulla och utan Er skulle jag inte vara jag. Ni är mitt liv!

Till de som svikit mig, lämnat mig sida, inte ställt upp, till de vill jag bara säga att ni sårat mig. Mer ord än så finns det inte för mig. Jag hatar er inte, känner inte förakt. Men inom mig har besvikelsen gjort ett litet sår som för allt kommer hålla mig på min vakt inför er. Samtidigt vill jag tacka er för att ni ändå hjälpt till att forma den människa jag är idag och tacka för den roll ni spelat i mitt liv.

Jag skriver detta inlägg för att jag vill att de som vet att de är mina vänner skall få veta hur mycket de betyder för mig.
Men jag skriver även detta inlägg i hopp om att de som kanske är osäkra på i vilken av ovanstående kategorier de hamnar i, de som vill hamna i vänskapskategorien, kanske tänker till och inser att de kanske behöver engagera sig lite mer för att vår vänskap skall hållas vid liv.

Vänskap är som allt liv, som blommorna, som gräset, djuren och människorna - vi behöver näring och syre för att överleva så hjälp mig, låt mig inte bära hela lasset själv. Blås nytt liv i vår vänskap för jag älskar er!

All vänskap är inte evig, men det finns vissa band som aldrig bryts!