Vet inte om jag någonsin skrivit det här förut i bloggen men förklarat det iaf för ett par stycken när det var så sist. Just nu känner jag det som om jag vore inlindad i ett tjockt lager med bomull. Känner mig avdomnad och stor och klumpig i rörelserna samtidigt som inget gör ont om jag skulle skada mig. Jag är inbäddad och ensam med alla tankar och känslor som finns inuti och de är de som fyller mig. Det som händer nu, sipprar sakta och mjukt in genom bomullen och påverkar mig lååååångsamt och känns inte så mkt medan det är det inom mig (bomullen) som dominerar och påverkar mig känslomässigt. Haha, nedstämd beskrivning men just nu är det så igen. Bomulls-Dessan!