Imorse fick jag bråttom.... Jag ville handla lunch innan ja åkte till praktiken men precis när ja skulle gå ut ur mitt rum för o gå o borsta tänderna låste hon in sig och började duscha. Jag hoppades att det skulle gå fort men icke och till slut blev jag tvungen att knacka. Hon hörde mig inte först när jag var jättetrevlig och sa "Godmorgon, jag skulle behöva komma in för o borsta tänderna" så när jag fick upprepa mig för tredje gången så tog stressen över och jag skrek "jag måste in i badrummet". Så fick komma in. Hon kom ut, sa inget gick bara förbi mig. Jag borstade tänderna och när jag tar på mig skorna efteråt så kommer hon rännandes med stekpannan i högsta hugg och hoppar på mig om hur den ser ut och att den är förstörd. Människan kan verkligen inte välja när hon ska hoppa på mig.

Så hela dagen har jag haft världens sämsta humör. Jag har bara tänkt på henne och hur obekväm jag känner mig o hur mkt jag hade lust o gråta imorse för att jag bara vill hem NU!

Alltså hon är sån stark person och hon lyssnar aldrig på mitt svar heller utan bara går därifrån så det spelar nog egentligen ingen roll vad jag svarar henne. Jag är iaf just nu rädd för att gå ut ur mitt rum för jag tycker det är obehagligt att träffa på henne och vara på helspänn hela tiden för att hon ska hoppa på mig om något nytt.

När jag kom hem så stod hennes tofflor återigen i gången mitt framför badrummet så att jag var tvungen att kliva över dem för att komma in där. Dessutom har de bara en ugnsform och jag hade tänkt o förbereda maten innan jag skulle springa men behövde formen och den hade hon ännu mat i ifrån igårkväll som hon ännu inte tömt och diskat.

Ringde Mikael och avreagerade mig och tvingade mig själv att springa. Andra kanske kan springa av sig saker men jag tänker på tok för mkt när jag springer så jag gillar inte o springa när jag är på dåligt humör. Jag lyckas då aldrig koncentrera mig på min rytm och tempot utan då blir allt så ansträngt. Men lyckades ändå förhållandevis bra.

När jag kom hem igen hade hon som tur var diskat av allt. Men jag känner mig fruktansvärt obekväm här och jag vill verkligen hem. Dagarna går på tok för sakta och just nu vill jag ju inte gå hem ifrån praktiken heller...
Dessutom lider jag med världen med såna människor i den med tanke på att hon har slängt 3/4 av en paprika och typ 90% av en squash. Men paprikan låg ju skuren ute hela kvällen och natten och dagen så den var ju ändå bara o kasta men slöseri...

Idag på praktiken var jag med Valentina på jobcenter i Kalk, det var intressant för det var en klok ansökning inte som förra gången ja var med. Sedan har jag försökt kopiera massa flyers men kopieraren hatar mig så det gick sådär.

Nåja nu ska jag njuta av kvällens hockey och hoppas på en bättre dag imorrn!

yours truly
Dessidessan